NÅGRA RÅD TILL DEM SOM STUDERAR LAURENCYS SKRIFTER
Henry T. Laurency var pytagoré. Till grund för allt hans tänkande och alla hans skrifter ligger Pytagoras esoteriska kunskapssystem, som också kallas hylozoiken. Man måste alltså först sätta sig in i detta system. Det gör man först och främst i Kunskapen om verkligheten (KOV). KOV består av sju avdelningar:
1 Verklighetsproblemen, del 1
2 Verklighetsproblemen, del 2
3 Kunskapens och fiktionernas ursprung
4 Sfinxens tre frågor
5 En esoterikers syn på europeiska filosofiens historia
6 Steiners antroposofiska andevetenskap
7 Yogan i esoterisk belysning
Givetvis skall man läsa alla avdelningarna, hela boken, och icke en utan många gånger. Dock gör man klokt i att läsa de fyra första avdelningarna mer intensivt än de tre senare, och i synnerhet Verklighetsproblemen, del 1 och del 2 samt Sfinxens tre frågor. Dessa texter innehåller nämligen kunskapen. Också bokens fyra övriga avdelningar innehåller värdefull kunskap men är främst inriktade på att klarlägga fiktionerna (de felaktiga verklighetsuppfattningarna ) och deras uppkomst. Dessa fyra avdelningar lämnar man därför bäst till ett senare studium
Man studerar alltså först och främst avdelningarna 1, 2 och 4. Viktigast är 1, som innehåller kunskapssystemet i en elementär, skelettartad form. Man gör klokt i att läsa denna avdelning så många gånger att man till sist behärskar innehållet. Därefter fortsätter man studiet med 2, som kompletterar systemet med ytterligare fakta. 4 sammanfattar det väsentliga i 1 och 2 och läses som en kontroll av att man förstått 1 och 2. Ingenting i 4 skall därefter vara oförstått.
Vid läsningen av avdelningarna 1, 2 och 4 skall man noga inlära alla förekommande grundläggande begrepp, alltså ifråga om materieaspekten veta vad som menas med urmateria, uratom, atommateria, molekylarmateria, monad, hölje med mera; i fråga om medvetenhetsaspekten vad som menas med potentiell och aktualiserad, passiv och aktiv medvetenhet, skillnaden mellan potentiell och latent, subjektiv och objektiv medvetenhet. Man skall ha klart förstått skillnaden mellan världar och naturriken, veta något om vad som utmärker de fem mänskliga utvecklingsstadierna och något om vad som kännetecknar de sju för människan viktigaste livslagarna. Man bör också ha förstått något om högre rikens organisation, såsom planethierarkin, planetregeringen och solsystemregeringen.
Detta är ett mödosamt arbete, som inte tål fusk eller slarv. Man får läsa många gånger med spänd uppmärksamhet, läsa aktivt med penna och papper till hands för egna anteckningar.
För att underlätta lärjungarnas arbete med inlärandet av avdelning 1 har jag skrivit Introduktion till hylozoiken. Den ger dels en löpande kommentar till texten med ytterligare förklaringar, förtydliganden och exempel, dels instuderingsfrågor med vilka man kan pröva hur mycket man lärt och förstått. Instuderingsfrågorna föreligger i två fattningar, en äldre med 72 frågor och svar, en yngre med 58 frågor utan svar.
Detta intensiva sätt att arbeta med KOV och i synnerhet med dess första avdelning kan jag rekommendera av egen erfarenhet. När jag först började läsa KOV i januari 1968 vid 17 års ålder, var det just så jag gjorde. Jag läste inget annat av Laurency än KOV i drygt tre år, och jag läste denna bok om och om igen. Först i maj 1971 började jag med De vises sten (DVS), och med denna tillämpade jag samma förfarande. Jag läste till en början enbart den mellersta avdelningen (Esoteriska världsåskådningen), och började med tredje och sista avdelningen (Esoterisk livsåskådning) först i september 1972. Nu skall sägas att jag vid den tiden främst intresserade mig för världsåskådningen. De flesta esoterikstuderande torde främst intressera sig för livsåskådningen. Dem rekommenderar jag att vid studiet av DVS gå direkt till livsåskådningen.
Sammanfattningsvis kan sägas att Laurencys böcker förtjänar att studeras, icke blott läsas som man läser förströelselitteratur. En gång räcker inte, de måste läsas många gånger. Efter snart 40 års studier av denne unike svenske författares verk konstaterar jag att jag icke är färdig med hans texter. Varje ny läsning ger nya insikter, nya djup i förståelsen, nya uppslag till arbetet med den egna medvetenheten.
Lars Adelskogh, den 18 april 2006.
Utlagd på internet den 6 januari 2007.