OM DET KAUSALA

 

KAUSALHÖLJET

1  Allmänt

¹Målet för monaden i förstatriaden är att centra sig i andratriaden. Därför fordras en brygga mellan de båda triaderna. Den bryggan är kausalhöljet med dess materias medvetenhet. Kausalhöljet förbinder första- och andrajaget och är det högsta hos förstajaget, det lägsta hos andrajaget.

²Kausalhöljet är en gåva från Augoeides. Det är kausalhöljet, som gör individen till människa. Det kan icke inkarnera i en djurkropp. Det kan aldrig tagas i besittning av en annan individ.   

³Kausalhöljets väsentliga uppgifter består i dels att utgöra ett permanent hölje för förstatriaden; dels att tillhandahålla medvetenhetscentra, vilka möjliggör för jaget att få förbindelse med andratriadens enheter; dels att till förstatriaden förmedla energierna från andratriaden och tredjetriaden.

⁴Kausalhöljet är ett kausalväsen med passiv kausalmedvetenhet. Denna medvetenhet kan icke uppfattas av lägre medvetenhet än 47:5, och även av denna endast sporadiskt. Det blir människans sak att aktivera denna passiva medvetenhet och därigenom förvärva subjektiv och objektiv medvetenhet i sitt kausalhölje. Detta kräver tiotusentals inkarnationer av kausalhöljet. Så länge människan befinner sig på fysiska barbarstadiet eller på lägre emotionala civilisationsstadiet, är varje kontakt med kausalmedvetenheten utesluten. Det är först på högre emotionalstadiet, kulturstadiet, mystikerstadiet (48:3), som kontakt blir möjlig. Till dess är inkarnation enda möjligheten för människan att vara medveten alls, nämligen i sina inkarnationshöljen, i vilka hon förvärvat medvetenhet redan i djurriket.

⁵Människan måste förvärva såväl subjektiv som objektiv medvetenhet i 47:3 och 47:2, innan monaden kan övergå från mentalmolekylen till mentalatomen och bli ett kausaljag.

⁶När monaden kan definitivt centra sig i andratriadens essentialatom, blir den ett essentialjag. Därmed kan monaden själv forma ett eget kausalhölje genom andratriadens mentalatoms vibrationer. Då blir det gamla kausalhöljet, Augoeides’ gåva, överflödigt och upplöses.

⁷Kausalhöljet är en kanal för de högre slags energier, vilka genom triadenheterna vitaliserar inkarnationshöljenas centra, så länge dessa höljen anses behöva existera för det ändamål som avsetts med inkarnationen.

⁸Kausalmaterien kan inte påverkas av sjukdom, dysfunktion eller disharmoniska vibrationer. Överensstämmelse med verkligheten yttrar sig såsom harmoni, vilket är förklaringen av Platons tes, att ideerna är samtidigt sanna, goda, sköna och framför allt energi.

 

2  De två kausalhöljena

¹Kausalväsendet består under inkarnationen av två höljen: det större kausalhöljet och det mindre triadhöljet. Triadhöljet är inkarnerande delen av kausalhöljet och innesluter förstatriaden. Det större kausalhöljet, som Augoeides tar hand om, stannar under inkarnationen i kausalvärlden. Sedan inkarnationen avslutats och höljena upplösts, sammansmälter triadhöljet med kausalhöljet.

²Hos förstajaget sträcker sig triadhöljet c:a 50 cm utanför organismen, omslutande de övriga inkarnationshöljena: mentalhöljet, emotionalhöljet, fysiska eterhöljet och organismen Hos kausaljaget uppdelas kausalhöljet icke vid inkarnation. Höljet har hos kausaljaget nått ett mäktigt omfång och har en radie av många meter.

³Triadhöljet är monadens i förstatriaden speciella hölje för viss inkarnation och uppvisar i sitt innehåll det utvecklingsstadium monaden uppnått. Stadiet framgår även av de lägre höljenas materiesammansättning.

⁴Kausalhöljets molekyler har tusentals gånger följt med triadhöljet i inkarnation och lärt av gjorda erfarenheter. Allt efter egenart har dessa molekyler specialiserat sig inom olika livsområden.

⁵De mentalatomer (47:1) och kausalmolekyler (47:2,3), som utgör stora kausalhöljets innehåll, tillhör liksom all materia något av de sju departementen. Liksom alla slags höljen är kausalhöljet sammansatt av atomer och molekyler tillhörande alla sju departementen, ehuru något av de sju alltid dominerar. Det är det dominerande departementet som avses, när det talas om ”kausalhöljets departement”, som vore detta ett enda. ”Kausalhöljets departement” är konstant under en mycket lång följd av inkarnationer. De i kausalhöljet ingående mentalatomernas departementstillhörighet beror på kausaliseringssättet.

⁶Det inför viss inkarnation nya triadhöljet tillhör visst departement beroende på andelen atomer och molekyler av detta departement. Vid triadhöljets formande göres urvalet av materia enligt ödeslagen så, att det alltid passar individens medvetenhetsutveckling, underlättar hans förvärv av felande egenskaper och förmågor. Dessa förvärvas icke i en enda inkarnation från ett till hundra procent, utan efter hand i en lång serie fysiska liv.

⁷De kausalmolekyler som sammansätter triadhöljet är endast delvis desamma vid följande inkarnation. Men tillräckligt stor del medföljer, så att den nya inkarnationen även i det avseendet uppvisar en fortgående kontinuitet. När efter inkarnationens avslutande triadhöljet sammansmälter med kausalhöljet, blandas de kausalmolekyler som inkarnerat med dem som stannat kvar i kausalhöljet, så att efter några inkarnationer samtliga molekyler varit inkarnerade och aktiverats av förstatriaden, detta under förutsättning, att jaget i sin utveckling nått emotionala 48:3 och mentala 47:5.

⁸En grund till att man skiljer mellan större och mindre kausalhöljet (uppsamlingshöljet och inkarnerande triadhöljet) är att dessa två i regel har olika departement. En annan grund är att kausalhöljet (med Augoeides) och triadhöljet (med människomonaden i triaden) ofta befinner sig i inbördes motsättning, tills människomonaden förvärvat kunskap om verkligheten och livslagarna. Även senare förekommer den motsättning som blir följden av att Augoeides är ”allvetande” och människan trots esoterisk kunskap förblir livsokunnig, tills hon blivit kausaljag.

⁹I elementär framställning skiljer man ej mellan de båda höljena utan kallar båda för ”kausalhöljet”. Detta är också psykologiskt lämpligt för att människan skall lära sig betrakta dessa ”tvillingar” som den enhet de är. Detta underlättar också jagets identifiering med sitt kausalhöljes medvetenhet. Så länge jaget är i sitt triadhölje, är det ett omedvetet kausalväsen och bör arbeta på att bli ett medvetet kausalväsen. Den insikten är mycket viktig, ty den underlättar kontakten med och utvecklandet av kausalmedvetenheten. ”Jag är ett potentiellt kausaljag, fastän jag ännu ej är medveten i kausalhöljet”, är ett gott mantra. Det lyfter över mycket i dagens hets och befriar från identifiering med lägre höljen.

¹⁰Beteckningen ”tvillingsjälar”, som okunnigheten fått tag på och om vars innebörd den i vanlig ordning endast kan producera förfelade hypoteser, avser de två kausalhöljena. Även sagan om tvillingarna Pollux och Kastor avsåg i sin ursprungliga version de båda höljena. Det är en oförglömlig upplevelse, när individen får tillfälle att direkt jämföra mellan vad han i samma sak kan såsom Kastor och såsom Pollux. Sedan är han aldrig mera märkvärdig.

 

3  Kausalhöljets utbyggnad.

¹Det kausalhölje, som individen vid kausaliseringen erhåller från Augoeides, är endast det yttersta skyddande skalet av mentalatomer (47:1). Från början är detta skal fyllt av lägsta slags kausal involutionsmateria (47:3), vars medvetenhet passivt speglar kausalvärldens ideer. Det blir monadens sak att först aktivera denna kausala involutionsmateria för att sedan byta ut den mot kausal evolutionsmateria och fylla höljet med sådan.

²Till de lägre höljenas uppgifter hör att bidraga till att utveckla kausalhöljet genom att aktivera det. Denna aktivering utför de lägre höljena på två sätt: de tillför kausalhöljet kausalmateria och de påverkar kausalhöljets materia till aktivitet.

³Detta sker under inkarnationernas gång i den mån monaden förvärvar förståelse för kausalideernas motsvarigheter i fysiska världen och tillämpar den så vunna kunskapen i levande livet. Den passiva kausalmateria, som medföljer triadhöljet vid dess inkarnation och involveras i människans lägre inkarnationshöljen, aktiveras därigenom av monaden. Förståelse för ideer medför även att i inkarnationshöljena involverad kausalmateria genom attraherande vibrationer drar till sig aktiverad kausalmateria från omgivande kausalvärlden. När inkarnationen senare avslutas och de lägre höljena upplöses, överföres den kausalmateria dessa innehållit till triadhöljet och senare till det större kausalhöljet, när triadhöljet förenas med detta. Så tilltar det större kausalhöljets omfång i och med att individen allt mer utvecklas.

⁴Kausalhöljet tjänstgör i början endast såsom uppsamlingshölje för den aktiverade kausalmateria monaden under sina tiotusentals inkarnationer tillför höljet. På mänsklighetens lägre utvecklingsstadier är denna tillförsel ytterst sparsam och består enbart av lägsta slagets kausalmolekyler (47:3).

⁵Kausalhöljet förefaller i början av sin tillvaro färglöst och tomt på allt innehåll, emedan molekylerna befinner sig i inaktivt, passivt tillstånd, aktiverade endast av vibrationerna i kausalvärlden. I den mån monaden under tiotusentals inkarnationer tillför kausalhöljet materia den själv aktiverat, blir höljets materia allt mer lysande, så att, när människans medvetenhetsutveckling är avslutad, kausalhöljet lyser i allsköns färger: rosa (opersonlig tillgivenhet), gult (intelligens), blått (hängivenhet, dyrkan, beundran), grönt (medkänsla), violett (högsta strävan).

⁶De lägre höljena påverkar kausalhöljet till aktivitet genom vibrationer som de avger. För att ofelbart nå kausalhöljet och kunna aktivera dess materia måste vibrationerna tillhöra fysiska 49:3, emotionala 48:3, mentala 47:5. Så länge de lägre höljena är så outvecklade att dylika vibrationer inte förekommer, uteblir dylik påverkan. Beträffande medvetenheten innebär detta att övermedvetna kausalmedvetenheten förblir i det närmaste oåtkomlig för lägre medvetenhet.

⁷För att monaden slutgiltigt skall aktivera kausalhöljet förutsätts att den är i det närmaste fullt suverän i förstatriaden och att de lägre höljena förfinats, så att de i viss utsträckning består av atommateria. De högre triadernas aktivitet begynner, när de aktiveras nerifrån. Fullt aktiva blir de, när monaden centrat sig i dem. Genom metodiskt förfaringssätt kan kausalprocessen påskyndas. Närmast beskrivs kausalhöljets utbyggnad i dennas olika skeden.

⁸När emotionalhöljet kan vibrera i tredje molekylarslaget (48:3) och mentalhöljet i femte (47:5) och människan alltså blir subjektivt medveten inom dessa molekylarslag, börjar efter­hand kausalhölje och kausalmedvetenhet aktiveras samt lägre kausalideer (från 47:3) kunna erhållas. Kausalhöljet, som från början består av lägsta kausalmateria (47:3), kan under denna påverkan till aktivitet införliva dylik materia med sig och börja långsamt fyllas därmed. Under hela den tid kausalhöljet utgöres av lägsta kausala molekylarmateria tjänstgör det så gott som uteslutande såsom passiv mottagare av tillförd materia.

⁹När det ursprungliga skalet utfyllts med aktiverad kausalmateria av lägsta molekylarslag (47:3) och individen uppnått högsta emotionalnivå (48:2), börjar emotionalhöljets näst högsta molekylarslag (48:2) aktiveras och kausalhöljet påverkas av dess vibrationer. Då har kausalhöljets utveckling inträtt i ett andra skede. Dess 47:3-molekyler kan börja utbytas mot 47:2-molekyler. Kausalhöljet blir då begynnande självaktivt och kan självt förvärva kausalmateria utifrån. Monaden kan momentant centra sig i kausalhöljets centrum, stimulerande dess atomer till ytterligare ökad aktivitet utöver den som resulterat av impulserna nerifrån. Därvid tillgodogör sig monaden kausal livsförståelse, kan upptaga kausalideer och konkretisera dessa i mentalmedvetenheten. Den förvärvar därmed verklighetsinstinkt, subjektiv kunskap om verkligheten och handlandets ändamålsenlighet.

¹⁰När på humanitetsstadiet höljet till lika delar består av 47:3- och 47:2-molekyler, inträder tredje skedet. Kausalhöljets molekyler av båda slagen börjar då utbytas mot mentalatomer (47:1). Fullt effektivt blir detta först i samband med högsta mentalmateriens (47:4) aktivering.

¹¹Fjärde skedet inträder, när 25 procent av kausalhöljets materia består av mentalatomer. Då börjar andratriaden aktiveras och monaden knytas närmare till andratriadens mentalatom, samtidigt som individens fysisk-eteriska och emotionala medvetenhet normalt objektiveras. Aktiveringen av mentalatomen håller jämna steg med monadens aktivitetsförmåga i kausalhöljets centrum.

¹²Femte skedet begynner, när kausalhöljets atomer ökat till 50 procent. Då kan monaden ingå i kausalcentret. Människan förvärvar därvid mental objektiv medvetenhet i dagsmedvetenheten. Detta medför även obruten kausal medvetenhetskontinuitet för all framtid under alla involveringar. Monaden har då blivit ett kausaljag, den människa det strävat efter att bli.

¹³Sjätte skedet infaller, när höljet fyllts med enbart mentalatomer. Därefter kan det börja svälla och få ansenliga dimensioner. Liksom mentalhöljet växer i omfång ju fler mentalideer som tillföres det, så sväller kausalhöljet ju fler esoteriska ideer (andrajagets ideer) individen tillägnar sig.

¹⁴Efter beräknade sju inkarnationer är kausaljagets utveckling avslutad. Andratriadens essentialatom har då kunnat aktiveras så, att den format ett essentialhölje med aktiv medvetenhet i de tre lägsta essentiala molekylarslagen (46:5-7). Monaden kan då centra sig i andratriadens mentalatom, som därefter blir i stånd att själv forma ett kausalhölje med kausal objektiv medvetenhet i dagsmedvetenheten. Därmed blir uppsamlingshöljet överflödigt och upplöses definitivt. Mentalatomens kausalhölje tillhör andratriaden. Det är till att börja med en kopia av det gamla kausalhöljet med dess minne, kunskaper, förmågor, egenskaper, förståelse, ja t.o.m. ännu resterande idiosynkrasier. Under andrajagets utveckling tilltar kausalhöljet oavbrutet i omfång, tills gränsen nåtts för mentalatomens vibrationskapacitet.

 

4  Kausalhöljet är isoleringshöljet

¹I såväl lägre som högre riken tillhör individen alltid en grupp. Monaderna i de tre lägsta naturrikena har sina gruppsjälar. Monaderna i de övermänskliga rikena ingår i kollektivväsen. Människoriket är det enda naturrike i vilket jaget är avskuret från omedelbar kontakt med andras medvetenhet. Människoriket är därför svåraste evolutionsriket.

²Människans kausalhölje är ett isoleringshölje, som avskiljer jagmedvetenheten från kollektivmedvetenheten. Det är i denna isolering individen måste genom självtillit och självbestämdhet förvärva oförlorbar självidentitet, självmedvetenhet, själv lära sig friktionsfritt tillämpa kunskapen om livslagarna, särskilt lagen för självförverkligan­de. Utan dessa självförvärvade förmågor skulle individen i högre rikens kollektivmedvetenhet bli oduglig till självständig medarbetare och bara vara osjälvständig robot, alltid beroende av andras insikt, andras vilja.

³Det är i kausalhöljet jaget får beviset för sin gudomlighet, ”gud immanent”, sin delaktighet i kosmiska totalmedvetenheten. Men det är i triadhöljet jaget såsom förstajag måste självt komma till den insikten, innan det får slutgiltiga beviset för sin potentiella gudomlighet. Enligt lagen för självförverkligande måste individen själv söka, själv finna, själv förverkliga. Han får aldrig bekräftelse på att han har rätt insikt, förrän han själv funnit den. Däri ligger misstaget att blint tro på vad livsokunnigheten påstår. Endast esoteriken (planethierarkins gåva) kan tillhandahålla den världs‑ och livsåskådning, som självförvärvade sunda förnuftet till slut måste antaga och finna bevisen för.

 

5  Kausalhöljets uppgift i medvetenhetsutvecklingen

¹Monaden har i evolutionsprocessen börjat aktivera fysiska medvetenheten i mineralriket och emotionalmedvetenheten i växtriket för att i djurriket nå kontakt med mentalmedvetenheten. När monaden nått högsta djurart, står den vid gränsen till att kunna påverkas av kausalmedvetenheten. Därmed kan djurmonaden kausalisera, genomgå den process vari monaden begåvas med ett kausalhölje. I människoriket är det monadens uppgift att förvärva medvetenhet i detta hölje.

²Kausalhöljet har till uppgift att möjliggöra kausalmedvetenhet, vilken fordras för förståelse av livets mening, av allt högre världar och riken. När denna medvetenhet givit monaden möjlighet att själv konstatera fakta i människans världar, inkarnationshöljenas världar, har den förvärvat tillräcklig kunskap om verkligheten och livet för att inse att fortsatt utveckling är medvetenhetsutveckling och allt större delaktighet i kosmiska totalmedvetenheten. Därmed aktiveras andratriadens essentialatom och essentialmedvetenheten i en process som fortgår, tills monaden kan ingå i enhets‑ eller gemensamhetsmedvetenheten, själv förvärva ett essentialhölje, överflytta till sin essentialatom och frigöra sig från sitt kausalhölje. Detta har därmed fullgjort sin uppgift och kan upplösas.

³Monaden har i fortsättningen att själv forma eget kausalhölje med hjälp av andratriadens mentalatoms vibrationer och draga till sig de mentalatomer som ingick i gamla höljet med hithörande medvetenhet och självförvärvade erfarenheter.

⁴För essentialjaget finns andra möjligheter än kausalhöljets minne att förvärva kunskap om det förflutna. Jaget kan avläsa det i planetens kausalminne eller i förstatriadens undermedvetenhet, vilken nu blir tillgänglig, ifall jaget brytt sig om att bibehålla förstatriaden i sitt nya kausalhölje.

⁵Det är viktigt att skilja mellan kausalhöljet såsom i huvudsak involutionshölje (kausalväsendet) och såsom evolutionshölje. Såsom involutionshölje är det enbart ett genomgångshölje för livsenergierna från högre världar. Såsom evolutionshölje, när monaden blivit kausaljag, är dess materia aktiverad av dess tre vitaliserade och aktiva kausalcentra.

⁶Genom aktiveringen av lägsta kausalmaterien (47:3) i triadhöljet blir kausalhöljets kunskapscentrum aktiverat och uppstår möjligheten att uppfatta hithörande slag av kausalmedvetenhet. Motsvarande gäller för andra och tredje slaget kausalmateria. Andra slaget aktiverar enhetscentret, varigenom essentialideer och essentialenergi kan tillgodogöras av monaden. Tredjeslaget aktiverar viljecentret, så att superessential viljeenergi strömmar in.

⁷För att bli kausaljag måste de, vilkas kausalhöljen är fyllda av materia tillhörande departementen 4, 5, 6 eller 7, tillföra höljet materia från departementen 1, 2 eller 3, så att dessa materier överväger i höljet. Enklaste och mest effektiva sättet är genom arbete på att förvärva vilja till enhet (enhetssträvan, kärleksfull förståelse för alla). Därmed tillföres emotionalhöljet essentialenergier och vitaliseras kausalhöljets enhetscentrum.

 

6  Kausalhöljet är förrådet av erfarenheter

¹I kausalhöljet finns alla de mentalatomer som Augoeides tillhandahållit och som äger hans eget kausalvetande. Därtill finns i kausalhöljet all den övermedvetna kunskap människomonaden själv förvärvat genom inkarnationerna, allt den med egen självförvärvad förståelse kan fatta. Det är alltid så hela vägen genom allt högre riken. Fakta kan vi få men måste vi själva inpassa rätt i vårt eget ”system”, vår fond av självförvärvad förståelse. Däri ligger en ofrånkomlig begränsning, som vidlåder, tills vi såsom högre jag själva gjort erfarenheter enligt lagen för självförverkligande.

²De esoteriska (kausala) fakta vi samlar in finns såsom kausalmolekyler i vårt kausalhölje och infinner sig automatiskt i hjärncellerna, när de behövs. De utgör en fond, som automatiskt undan för undan drar till sig närbesläktade fakta och ideer. Det lönar sig icke för monaden i förstatriaden att försöka själv utföra det arbetet. Det man då får är idel fiktioner.

³All den kunskap, individen kan för­värva och återge i sina materiehöljens medvetenhet, kan han meddela andra och kan han uppfatta allt bättre med ökad livserfarenhet. Men den kunskap, som utgör det centrala i egenartens förståelse, kan han inte meddela andra.

 

7  Kausalhöljets energier

¹Mentalt, emotionalt, fysiskt (tanke, känsla, handling) är livsenergiernas väg genom kedjan av inkarnationer från kausalhöljet (triadhöljet inräknat). Individens möjlighet att ändamålsenligt tillgodogöra sig de från kausalhöljet nedströmmande energierna i lägre höljen beror på hans utvecklingsstadium och på höljenas beskaffenhet, vilken i sin tur beror på utvecklingsstadiet. På lägre stadier saknas erforderlig mottaglighet för energier, vilka kan upptagas endast av högre redan aktiverade molekylarslag. Medvetenheten i höljena kan därvid feldirigera energierna, varvid resultatet blir förfelat.

²De tre huvuddepartementens energier strömmar ner genom kausalhöljets tre centra: första departementets genom viljecentret, andra departementets genom enhetscentret och tredje departementets genom intelligenscentret. I tredje departementets energier ingår de fyra lägre departementsenergierna (4–7). På mänsklighetens nuvarande utvecklingsstadium kan departementsenergierna endast på ofullkomligt sätt göra sig gällande i människornas höljen.

 

8  Kausalhöljets centra

¹Förbindelsen mellan första‑ och andratriaden ombesörjes genom en brygga mellan förstatriadens mentalmolekyl och andratriadens mentalatom. Bryggan är den s.k. tolvbladiga lotusblomman, vilken innehar den centrala platsen i kausalhöljet och består av fyra centra med vardera tre ”blad”, det ena ”utanpå” det andra, delvis täckande varandra. Ofta talar man endast om tre centra, eftersom det fjärde, innersta, utvecklas först hos kausaljaget.

²Lotuscentrets ”blad slår ut”, när medvetenheten i dessa utvecklas. ”Bladen” står i förbindelse med de tre triadernas tre enheter. Denna förbindelse utgöres dels av sutratma (livstråden), dels av antahkarana (medvetenhetstråden).

³De tre centren har man givit följande beteckningar, varvid man gått utifrån inåt: intelligens‑ eller kunskapscentret, enhetscentret och viljecentret.

⁴Dessa beteckningar är så till vida berättigade som de anger den dominerande tendensen hos förstatriadens tre enheter: intelligens i fysiska atomen, enhetssträvan i emotionala atomen och syntetiserande viljeaspekten i mentalmolekylen. Beteckningarna är så till vida oegentliga som alla tre centren står i förbindelse med var och en av förstatriadens tre enheter.

⁵Kausalhöljets tre centra mottar energier från andratriadens tre enheter för vidare befordran till förstajagets inkarnationshöljen. Från andratriadens mentalatom strömmar energier ned genom kunskapscentret till förstatriadens mentalmolekyl och genom mentalhöljet till strupcentret och lärjungens hjärnceller. Från andratriadens essentialatom strömmar energier genom enhetscentret, förstatriadens emotionalatom och emotionalhöljet till eterhöljets hjärtcentrum. Från andratriadens superessentialmolekyl strömmar energier genom viljecentret till förstatriadens fysikalatom och till eterhöljets både hjäss‑ och bascentra.

⁶Kausalhöljets kunskapscentrum mottar energier även från enhets‑ och viljecentren och enhetscentret energier även från viljecentret.

⁷Kausalhöljets tre centra har vart och ett sin speciella funktion. Kunskapscentret möjliggör genom energiströmmar från sina tre ”blad” kunskap, kärlek och viljeyttringar i de båda fysiska höljena. Enhetscentrets tre blad utgör analogt förutsättning för emotional kunskap i emotionalvärlden, emotional kärlek (attraktion) och emotional vilja. Viljecentrets tre blad möjliggör mental kunskap, mental attraktion, mental vilja.

⁸Dessa energier från högre till lägre världar och höljen har individen att för egen del tillgodogöra sig enligt lagen för självförverkligande. Hithörande förmågor visar individens utvecklingsstadium, för så vitt de får tillfällen att göra sig gällande i fysiska världen genom eterhöljet.

⁹Kausalhöljets tre centra aktiveras genom förvärv av medvetenhet i de tre kausala materieslagen (47:1‑3): kausalt förnuft, kausal enhet och kausal vilja under medverkan av energierna från andratriadens tre enheter genom Augoeides.

¹⁰Kunskapscentret har tre kontakter: fysisk, emotional, mental. I och med att människan börjar förvärva subjektiv kausalmedvetenhet, får monaden kontakt med kausalhöljets kunskapscentrum via medvetenhetstråden från hjärnan (eterhöljets hjässcentrum) genom förstatriadens mentalmolekyl.

¹¹Tills människan blivit essentialjag, utgör enhetscentret förbindelsen mellan emotionala och essentiala medvetenheten. Emotionalmedvetenheten är således den nödvändiga energifaktorn för monaden i förstatriaden att kunna överflytta till andratriaden. Enhetscentrets tre kontakter utvecklas genom samarbete, kärleksfull förståelse och universellt broderskap.

¹²Viljecentret aktiveras genom aktivt deltagande, riktig livsinställning och offerhandlingar.

 

9  Kausalhöljet är människans högsta hölje

¹Mänsklig (självförvärvad) objektiv medvetenhet når aldrig över 48:2, det högsta emotionala.

²Såsom lärjunge till planethierarkin kan människan från att vara mentaljag bli kausaljag och såsom kausaljag förvärva mental‑kausal objektiv medvetenhet (47:2‑7) förutom objektiv medvetenhet i världarna 48:2‑7 och 49:2‑7.

³Ingen individ inom människoriket kan alltså förvärva medvetenhet av högre slag än kausalmedvetenhet. Påstås annat, föreligger självbedrägeri. Först femte naturrikets individer kan själva avgöra gränserna för egen medvetenhet.

⁴Studiet av föregående inkarnationer har betydelse endast ifråga om jagets medvetenhetsutveckling med förvärv av de fundamentala egenskaper som tillhör de olika utvecklingsstadierna. Det enda mänskliga hölje, där denna medvetenhetsutveckling alls kan avläsas, är kausalhöljet. Det är således endast kausaljag (med begynnande essentialmedvetenhet, 46:5‑7), som kan företaga dylikt studium. Allt övrigt föregivet studium av tidigare inkarnationer är oväsentligt och blir lätt vilseledande.

 

10  Kausalhöljets ålder

¹Människorna befinner sig på olika utvecklingsstadier, beroende på kausalhöljets ålder, tidpunkten för monadernas övergång från djurriket till människoriket.

²De olika utvecklingsstadierna, bestämda av kausalhöljets ålder, ger förklaringen på de stora skillnaderna i livsförståelse, oberoende av boklig bildning, skol‑ och universitetsstudier. De förklarar däremot inte sådan s.k. begåvning som beror på hjärnans beskaffenhet. De förklarar inte heller färdigheter, talang, geni i tekniskt avseende.

³Av människor med samma ålder på kausalhöljet når somliga femte naturriket före de andra, vilket beror på monadens föregående erfarenheter. Alla lär inte lika fort; många dröjer kvar i människans världar, emedan de inte vill frigöra sig från beroendet av hithörande medvetenheter. Fysiska livet övar på sådana en oemotståndlig attraktion.

⁴Ju äldre kausalhöljet och ju högre utvecklingsnivån, desto aktivare är inkarnationshöljenas centra, desto starkare vibrationerna, desto mer samverkar de inströmmande energierna, desto större effekt har de energier som strömmar ut ur de olika höljena.

⁵Till den allmänna inställning, som medför automatisk utveckling, hör strävan till enhet, glömska av egna jaget, åtgärder medförande inre harmoni, varav följer yttre harmoniska förhållanden.

 

KAUSALMEDVETENHETEN

 

11  Kausalhöljets passiva medvetenhet

¹I inkarnationerna närmast efter kausaliseringen är passiva kausalmedvetenheten icke medveten ens om inkarnationshöljena. Det är först efter en lång serie inkarnationer, i vilka den i triadhöljet aktiverade kausalmaterien tillförts stora kausalhöljet, som passiva kausalmedvetenheten såsom stumt vittne kan iakttaga inkarnationshöljenas upplevelser. Även därefter förblir kausalhöljet länge i stort sett endast ett uppsamlingshölje för aktiverade kausala molekylarslag. Det är först när kunskapscentret i kausalhöljet börjar aktiveras, som kausalhöljet deltar i inkarnationshöljenas erfarenheter.

²I stort sett svarar medvetenheten i 47:3 mot kausalhöljets intelligenscentrum, medvetenheten i 47:2 mot enhetscentret och medvetenheten i 47:1 mot viljecentret. I de inkarnationer, i vilka triadhöljet tillhör andra departementet, aktiveras särskilt 47:2‑molekylerna, vilket underlättar jagets strävan i 48:2 att nå kontakt med essentialmedvetenheten. Motsvarande gäller för första departementet i triadhöljet och 45‑medvetenheten: ett aktivt, energiskt liv, om rätt dirigerat är en annan sak. Först på högre emotionalstadiet och på mentalstadiet kan människan begagna hithörande möjligheter och erbjudanden.

³Skillnaden mellan kausalhöljets kollektiva medvetenhet och kausaljagets självförvärvade förmåga att identifiera sig med kausalmedvetenheten gäller analogt för monadens medvetenhetsexpansion genom allt högre rikens alla världar. Världarna är kollektiva medvetenheter, och det är dessa monaden måste undan för undan identifiera sig med för att nå suveränitet i de olika världarnas tre verklighetsaspek­ter.

 

12  Kausalmedvetenheten möjliggör jagmedvetenhet

¹Endast esoteriska kunskapen kan förnuftigt förklara jagmedvetenheten. Utan denna kunskap förblir människan oviss om sitt eget jag, oviss om vad jaget är.

²Det är kausalmedvetenheten, som möjliggör jagmedvetenheten. Självidentiteten är individens första kontakt med det kausala, tecknet på att monaden i förstatriaden befinner sig i ett kausalhölje och blivit isolerad (i detta hölje) från såväl lägre rikens gruppsjälar som högre rikens kollektivväsen.

³Det är monadens isolering i kausalhöljet, som väcker monadmedvetenheten till insikt om motsatsförhållandet mellan jag och icke‑jag, en motsats som försvinner när monaden förvärvat självmedvetenhet i essentialhöljet. Det är som isolerat jag individen skall förvärva självtillit och självbestämdhet, innan det kan ingå i enheten med bevarad självidentitet.

⁴Det är i regel i treårsåldern, som kausalhöljets materia genomträngt fysiska organismen hos människan i ny inkarnation och barnet blir jagmedvetet.

⁵Vid höljenas upplösning går jagets medvetenhetskontinuitet förlorad, varför individen i varje ny inkarnation tror sig vara en annan individ. Han förvärvar oförlorbar självidentitet först genom förvärv av objektiv kausalmedvetenhet, vilken möjliggör för honom att studera alla de inkarnationer kausalhöljet gjort alltsedan dess tillkomst vid monadens övergång från djur‑ till människoriket.

⁶Förlusten av medvetenhetskontinuitet är egentligen den största olycka som kan hända individen.

 

13  Aktiva kausalmedvetenheten

¹Monadens aktiva medvetenhet i kausalmaterien kallas i esoteriken vanligen ”intuition”. Ordet ”intuition” används dessutom som beteckning på monadens medvetenhet i andratriaden, individens medvetenhet i femte naturriket. Det finns alltså tre olika slag av intuition: kausal intuition avser materieaspekten i rum och tid; essential intuition avser medvetenhetsaspekten; superessential intuition avser energiaspekten, viljeaspekten, och är samtidigt en syntes av alla tre aspekterna. Vanligen har emellertid beteckningen ”intuition” använts om kausalmedvetenheten och essentialmedvetenheten. Kausalintuition är förmågan att studera objektiva skeendet i människans världar och essentialintuition förmågan att såsom egen medvetenhet uppleva andras icke blott individuella utan även kollektiva medvetenhet.

²Det mångtydiga och därför obrukbara ordet ”intuition” ersätts lämpligast med exakta beteckningar: ”aktiv kausalmedvetenhet” eller ”aktiv essentialmedvetenhet”. Därmed menas den kausalmedvetenhet som först kausaljaget förvärvar eller den essentialmedvetenhet som först 46-jaget förvärvar. Om det av sammanhanget är klart att kausaljag avses, räcker det emellertid med att säga ”kausalmedvetenhet”, bara man kommer ihåg att det är den aktiva, permanenta kausalmedvetenheten man menar och inte den passiva, sporadiska, vilken kan förekomma på kultur‑ och humanitetsstadierna.

³Mest betecknande för aktiva kausalmedvetenheten är förmågan att se orsakerna till verkningarna, vilket ju också själva namnet anger (latinska ordet causa betyder ”orsak”). Subjektiva kausalmedvetenheten uppfattar kausala ideernas värld. Objektiva kausalmedvetenheten ser orsakerna till skeendet inom de tre lägsta atomslagens (47–49) materievärldar.

⁴Allt skeende är verkningar av orsaker i det förflutna och i nuet, en fundamental insikt, som ännu icke blivit axiomatisk. Först när man börjar fråga efter alltings mening, har man tagit första steget till förståelse av orsakerna. Och först när man kan konstatera orsakerna, har man rätt att tala om kunskap. Kunskap är insikten om relation mellan orsak och verkan, kausalt vetande, en kunskap ännu förbehållen kausaljag, som kan objektivt betrakta relationerna i kausalvärlden, skeendets orsaksvärld.

⁵Subjektiva medvetenhetsaspekten räcker inte till för att konstatera skeendet. Det skulle i så fall fordras tillgång till planetregeringens kollektivmedvetenhet. För att konstatera skeendet i människans världar fordras objektiv kausalmedvetenhet, att vara kausaljag.

⁶I stort sett är de extraverta objektivister och de introverta subjektivister i sin inställning till verkligheten. De introverta har lättare att komma i kontakt med essentialmedvetenheten, de extraverta med kausalmedvetenheten.

⁷Kausalmedvetenheten ger oss kunskap om materiella verkligheten och essentialmedvetenheten om medvetenhetens verklighetsinnehåll. Detta är lösningen av problemet om kunskapens möjlighet, som filosoferna inte kan lösa. Normala människan kan förvärva kunskap om grovfysiska, ”synliga” världen. Eteriskt seende (oegentligt kallade klärvoajanter) kan förvärva kunskap om 49:3,4 och emotionala klärvoajanter om företeelserna i emotionalvärlden men ej bedöma deras verklighetshalt. Där går gränsen för människans möjlighet till objektiv kunskap. Den som har detta klart för sig, slipper bli offer för auktoriteter och profeter av alla slag.

⁸Innan monaden kan förvärva aktiv kausalmedvetenhet, måste den ha befriat sig från emotionala illusiviteten och mentala fiktiviteten, okunnighetens fantasier och spekulationer i de mänskliga världarna.

⁹Kausalmedvetenheten är glädje. Odlandet av glädje är ett sätt att erövra kausalmedvetenheten. Esoterikern vet att allt blir bra till slut. Alla har kausalhölje, alla ska bli kausaljag, alla ska ingå i enheten. Den vetskapen är glädjens grund.

¹⁰Kausalmedvetenheten är begränsad till det förflutna och nuet. Den konstaterar orsaker och verkningar i de materiella företeelserna. Den är framsynt endast såtillvida som den ser vilka orsaker som måste på något sätt göra sig gällande i framtiden. Först essentialmedvetenheten kan förutse framtiden; kan se hur det förflutnas orsaker verkar i framtida skeendena, i den mån dessa redan ligger förberedda.

¹¹Kausalmedvetenheten innehar en ställning mellan materieaspekten och medvetenhetsaspekten. Den tillhör andrajaget såsom andratriadens mentalatoms medvetenhet. Den möjliggör såsom objektiv medvetenhet enda exakta uppfattningen av de tre lägsta atomvärldarnas materiesammansättning och materieformer, oberoende av rum och förfluten tid.

¹²Andratriadens essentialatoms medvetenhet möjliggör studiet av medvetenhetsaspekten i de tre lägre världarna. Naturligtvis har essentialjaget även kausaljagets egenskaper och förmågor, eftersom det högre innefattar det lägre. Sedan är det en annan sak, vilket departement man tillhör, egenartens särskilda intressen och specialiseringen samt vilka extra förmågor man förvärvat.

¹³Kausalmedvetenheten är av tre slag: de tre yttringar av medvetenhetsaspekten som finns i de tre kausala materierna (47:1‑3) och som närmast berör de tre verklighetsaspekterna.

¹⁴Långt innan individen blivit kausaljag, kan han vara subjektivt medveten i kausalhöljets två lägsta medvetenhetscentra. Men detta fordrar att han är lärjunge till planethierarkin.

¹⁵Objektiv medvetenhet i intelligenscentret (47:3) ger objektiv medvetenhet i alla lägre världar (47–49) och har alltså avseende på materieaspekten. Enhetscentret (47:2) ger de kausala ideerna och avser medvetenhetsaspekten. Viljecentret (47:1) ger högsta möjliga energi och kan sägas representera rörelseaspekten. Denna utgör samtidigt en syntes av samtliga tre aspekterna.

¹⁶Enhetscentret möjliggör för mystikerna att kontakta essentialvärldens lägsta skikt, vilket ger känsla av outsäglig salighet. Men detta innebär icke intuition och ger icke kunskap om högre världar. Detta centrum är emellertid enda möjligheten för dem på humanitets‑ och idealitetsstadierna att kontakta och aktivera essentiala medvetenheten. Det är därför stort misstag att tro att humanisten kan försumma att återuppliva sin förmåga av emotional attraktion. Detta är tyvärr mycket vanligt och lätt förståeligt, eftersom dels förmågan att mentalt behärska det emotionala förvärvats, dels hela uppmärksamheten är inriktad på förvärvet av de mentala egenskaperna och förmågorna.

¹⁷Kausalideerna är materiellt sett kausalmolekyler med genomslagskraft, sekundsnabbt upplösta form‑ och färgfenomen.

¹⁸Mentalideerna däremot är beständiga materieformer, i bästa fall (i 47:4) konkretiseringar av kausalideer. De två lägsta slagen (47:6,7) överensstämmer med verkligheten till ungefär en procent.

¹⁹Kausalmedvetenheten förmår attrahera tankeformerna (ideerna) i idévärlden. När detta lyckats, slår idén ner som en blixt i både subjektiva förnuftet och objektiva förståndet. Kausalidén framträder därför som en ”tankeblixt”, ett blixtsnabbt uppfattat tankesystem eller en kedja av orsaker och verkningar i det ”förflutna”.

²⁰Kausalideerna är kanaler för hierarkiska energier.

²¹Kausalideerna överensstämmer alltid med verkligheten, emedan de annars enligt härskande harmonilagen aldrig kunde uppstå. De är samtidigt sanna, sköna, goda och harmoniska. Harmonilagen är en lag mänskligheten ännu knappast kan uppfatta såsom universell, en tillvarons fundamentallag. Allt i kausalvärlden och högre världar är i överensstämmelse med ”den eviga harmonin”.

 

14  Kausalmedvetenhetens aktivering

¹Kontentan av förstajagets erfarenheter uppsamlas automatiskt av förstatriadens undermedvetna. Detta förråd utgör endast en fond att bygga vidare på, en fond som utgör förutsättningen för allmän livsförståelse. I olikhet mot denna triadens undermedvetenhet, som utgör bara latenta minnet av det upplevda, upptar kausalmedvetenheten ”det väsentliga”. Ty kausalväsendet är under inkarnationen icke endast passiv uppsamlare av livserfarenheter utan även aktiv deltagare i Augoeides’ arbete.

²På lägre stadier är visserligen människans erfarenheter och intressen av sådant slag att kausalmedvetenheten inte har någon användning för dem. Men när individen uppnått högre emotionalstadiet (mystikerstadiet), börjar intressera sig för livets enhet och i något avseende gör sin insats för mänskligheten, utvecklingen och enheten, blir hans livserfarenheter av betydelse också för blivande kausaljaget.

³Verklig insats gör förstajaget först när individen själv börjar bearbeta sina erfarenheter för att förvärva perspektiv på tillvaron. I och med att individen insamlat tillräcklig erfarenhet för att inse det relativt meningslösa och begränsande i förstajagets strävan och har föga mer ”att lära av livet”, blir han aktivt inställd på att förstå allt mer. Då är han också mogen för den medvetenhetsexpansion som medveten kontakt med kausalmedvetenheten medför.

⁴För att klart förstå dessa processer måste man också veta skillnaden mellan kausalväsendet, Augoeides och kausaljaget. Dessa är tre verkligheter de flesta ockultister inte lärt sig skilja på. Ofta använder de termer såsom ”Jaget” (Egot) eller ”själen” urskillningslöst om alla tre.

⁵Med ”kausalväsendet” menas kausalhöl­jet och människan såsom ägare av sådant hölje. Med denna term göres ingen skillnad mellan stora kausalhöljet och triad­höljet.

⁶Människan är ett kausalväsen i och med att hon vid övergången från djurriket till människoriket erhöll ett kausalhölje. Hon är i detta hölje en evolutionsmonad i en förstatriad. Såsom kausalväsen är hon fortfarande ett förstajag och förblir ett förstajag, tills hon blivit ett kausaljag.

⁷”Kausal­jag” avser det utvecklingsstadium, där människomonaden blivit jagmedveten i kausalhöljet. Människan kan momentant bli subjektivt medveten i 47:3 eller 47:2 eller som i teurgin möta Augoeides långt innan hon blivit fullt aktivt subjektivt och objektivt permanent medveten i kausalhöljets två lägsta materieslag, långt innan hon blivit kausaljag.

⁸Kausalhöljets passiva medvetenhet kan aktiveras dels av Augoeides, dels av kausaljag i kausalvärlden, dels av vibrationer från högre världar. Den kan börja aktiveras av monaden, när denna nått kulturstadiet, emotionala mystikerstadiet (48:3). Då kan monaden med förvärvade attraktionens energier via kausalhöljets enhetscentrum nå sin andratriads essentialatom i essentialvärldens lägsta molekylarslag och därmed börja aktivera andratriadens kausalmedvetenhet.

⁹Första tecknet på att subjektiva kausalmedvetenheten börjar göra sig gällande är känslan av ansvar, inte bara för det egna jaget och den egna kretsen utan för alla.

¹⁰Det är i triadhöljet subjektiva kausalmedvetenheten yttrar sig, innan objektiv kausalmedvetenhet förvärvats. Denna subjektiva kausalmedvetenhet misstar sig ofta. Dylika misstag kan rikta sig även mot Augoeides i större kausalhöljet och vålla konflikt med honom.

¹¹Även de materieenergier, Augoeides skickar ner genom inkarnationshöljena, vållar konflikt mellan höljena. Detta gör han avsiktligt för att människomonaden skall utvecklas genom att lösa de problem som därunder uppkommer.

¹²Förutsättning för förvärv av kausalmedvetenhet är dels medvetenhetskontroll, dels daglig meditation. De vanliga meditationsövningarna är en god förövning till den riktiga, ännu icke offentliggjorda esoteriska. Det är genom esoteriken, kunskapen om verkligheten, som individen får erforderligt meditationsmaterial för rätt aktivering av kausalmedvetenheten och får kontakt med denna.

¹³Kontakt med kausalmedvetenheten fås dels genom 48:2,3, dels genom 47:4,5. Dessa materieslag måste alltså vara aktiverade. Humanisten måste på nytt bli ”helgon” för att kunna påverka passiva essential­medvetenheten till aktivitet.

¹⁴Den som tänker i överensstämmelse med verkligheten, drar till sig allt fler ideer från idévärlden (molekyler från kausalvärlden).

¹⁵För att bli ett andrajag måste individen bortse från materieaspekten och söka leva i medvetenhetsaspekten. Ifrån att ha varit ”en kropp som har en själ” måste han bli ”en själ som har en kropp”, en väsentlig skillnad.

¹⁶Förutsättning för förvärv av kausalmedvetenhet är också att individen genom tillräcklig livserfarenhet (uppnådd nivå) förvärvat nödvändig tillit till sin Augoeides, planethierarkin och Lagen. Det var denna livstillit, som de gamle (invigda) menade med ”tro”, ett förfelat uttryck, som haft de mest beklagliga följder inom allt vad religion heter.

¹⁷Varje kausal egenskap monaden automatiskt förvärvar såsom förstajag (exempelvis förståelse för andra) är en makt och ett steg på vägen till kausalvärlden.

¹⁸Vi utvecklas genom att lösa livets problem, och dem löser vi genom att tjäna livet, ty det är i tjänandet vi finner problemen och deras lösning. På lägre nivåer medför tjänandet god sådd, och på högre nivåer, när vi lärt oss tänka och handla i överensstämmelse med livslagarna, medför det allt högre synteser.

¹⁹Att tjäna mänskligheten, att vilja, kunna, få hjälpa människorna, där de står, är en glädjekälla och gör det lättare att glömma egoistiska jaget.

²⁰Det är genom kärleksfull förståelse människan aktiverar såväl det kausala som det essentiala i sin övermedvetenhet, tills hon kan spontant uppfatta dessa medvetenheter såsom ”intuition” i sin dagsmedvetenhet. Hon får därvid hjälp av Augoeides, som alltid förstärker varje ansats till enhetssträvan. Det är genom enhetsenergierna, som det kausala aktiveras.

 

15  Människan från kausalväsen till kausaljag

¹För människomonaden i förstatriaden är kausalväsendet ”guden i människan”. Monaden är själv potentiellt gudomlig såsom delaktig i totalmedvetenheten. Genom utvecklingen förverkligar den sin potentiella gudomlighet.

²Kausalväsendet är människans ”själ”. Om denna själ kan människan av sig själv ingenting veta under hela sin vistelse i människoriket såsom människa. Förstajaget kan icke konstatera dess existens.

³Kausalhöljet är alltså människans egentliga väsen, även om hon ännu inte är medveten i detta hölje. Första medvetna kontakten med detta hölje kan hon erhålla på högre emotionalstadiet (48:3) och ytterligare en möjlighet till kontakt på högre mentalstadiet (47:5). Förvärvet av subjektiv kausalmedvetenhet är en långsam process genom inkarnationerna. Objektiv kausalmedvetenhet har endast kausaljag.

⁴Man kan skilja på tre stadier i monadens förhållande till kausalväsendet:

monaden utan medvetenhet i kausalhöljet (på barbar‑ och civilisationsstadierna),

monaden långsamt subjektivt vaknande i höljet (på kultur‑ och humanitetsstadierna) men därför icke medveten om kausalhöljets existens,

monaden såsom kausaljag med full aktiv subjektiv och objektiv självmedvetenhet (självidentitetens ”jag är jag”) i kausalhöljets två lägsta materieslag (47:2,3) och i människans världar (47:4-7, 48:2-7, 49:2-7).

⁵Såsom förstajag och innan monaden blivit kausaljag, är människan omedvetet offer för energierna i sina världars materier.

⁶I och genom kausalhöljet förbereder människan sin övergång till femte naturriket, den essentiala gemensamhetsmedvetenheten, första medvetna kontakten med kosmiska totalmedvetenheten. Kausala idévärlden må vara målet för människan såsom förstajag, men den är endast början till ett ”allt högre liv”. Förrän människan förvärvat essentialmedvetenhet, är hon inte fri från lägre inflytelser, finns alltid något kvar av egoism. Den emotionala energi­n behöver omdirigeras och inriktas på förvärv av högre slag av medvetenhet.

⁷För att bli ett mentaljag måste människan lära sig behärska det emotionala och för att bli ett kausaljag behärska det mentala och så undan för undan för att bli allt högre jag. Därvid är att märka att man icke kan odla högre slag av medvetenhet genom att försumma lägre. Det är genom det lägres energier man når det högre.

⁸Ingen kan bli kausaljag, som icke tjänar mänskligheten, evolutionen och enheten. För kausaljaget är hela livet ett oavlåtligt tjänande. Även esoterikern inser att tjänande är enda uthärdliga sättet att leva och leva ett rikt och lyckligt liv. Till detta tjänande hör givetvis allt man behöver för att kunna bli en duglig tjänare och fylla den plats man bäst passar för i tjänandet av mänskligheten, utvecklingen och enheten, ett tjänande i kärleksfull förståelse.

⁹Innan individen kan bli kausaljag, måste han ha nått insikten om att allting utgör en enhet, allting är ”gudomligt”, trots de oerhörda distanserna mellan de olika slagen av atommedvetenhet, ha utvecklat det ”sinne för proportioner” som är förutsättning för detta. Han måste ha sett ”det ondas avgrundsdjup”, bestående i livsokunnighet, i allt som motverkar utvecklingen och enheten, i allt som strider mot livslagarna; det sataniska i allt som icke är gudomligt. Det räcker icke med teoretiskt vetande, utan insikten fordrar medvetenhetens upplevelse. För att uthärda den upplevelsen måste man vara förvissad om livets gudomlighet. Mänsklig­heten har långt kvar till den insikten, trots alla dess fasansfulla erfarenheter i historisk tid.

¹⁰För den som söker efter en fast grund för världs‑ och livsåskådning, är det en god regel att hålla sig till publicerade esoterikens grundläggande fakta (livets mening och mål, högre världar med deras högre slag av medvetenhet, medvetenhetsutvecklingen, livslagarna) och lämna det övriga därhän. Man uppövar därmed den logiska förmågan att skilja på huvudsak och bisak, vad som är väsentligt och oväsentligt. Det främjar förvärvet av perspektivmedvetenheten. Det som icke är nödvändigt för ”den kosmiska visionen” (syntetiska uppfattningen av systemet), är av underordnad betydelse. Det är mentalsystemets uppgift att tillhandahålla en dylik vision utan belastning med för visionen eller systemet onödiga detaljer, vilka man senare såsom kausaljag själv kan konstatera. Detaljerna behöver man icke för att bli kausaljag, och det är vad människan bör söka bli.

¹¹De som tror sig kunna på egen hand utforska verkligheten, vittnar om sin egen okunnighet och omdömeslöshet. Med sina läror motverkar de utvecklingen och enheten.

¹²Endast planethierarkins lärjungar kan bli kausaljag. Till lärjunge antas numera endast de som förvärvat högsta slag av mentalmedvetenhet (47:4) och möjlighet till subjektiv emotional (48:2) medvetenhetskontakt med essentialvärlden via kausalhöljets enhetscentrum.

¹³Det är mycket lärjungen till planethierarkin måste lära sig, innan han kan bli kausaljag. Han måste kunna skilja på de olika slagen av medvetenhet och energier, som strömmar genom hans höljen, till vilka medvetenhetscentra i höljena de hör, kunna leda dem till deras rätta centra och rätt använda dem. Han måste vara i telepatisk förbindelse med alla i sin esoteriska grupp och kunna igenkänna vibrationerna från dem i planethierarkin. Han måste kunna bestämma sina egna höljens departementstillhörighet och procenttalet av de olika molekylarslagen i sina höljen.

¹⁴Däremot behöver han ännu icke veta något om sina föregående inkarnationer. Dem får han själv konstatera såsom kausaljag.

¹⁵Bryggan mellan mentalmolekylen (47:4) och mentalatomen (47:1), det s.k. antahkarana, byggs genom förvärv av medvetenhet i kausalhöljets tre centra. Detta innebär för jagets del högsta möjliga intensitet i mental analys, strävan till enhet och vilja till självförverkligande; tre förmågor, som så småningom utvecklas genom inkarnationerna och lärjungaskap till planethierarkin.

¹⁶Innan individen blir kausaljag, har han varit medveten lärjunge under tre inkarnationer. I genomsnitt är det sju inkarnationer mellan var och en av dessa tre, under vilka han omedvetet (instinktivt påverkad av sin undermedvetna triadmedvetenhet och av Augoeides genom sin övermedvetenhet) strävar att förvärva erforderliga egenskaper och förmågor.

 

16  KAUSALVÄRLDEN

¹Kausalvärldens klotminne innehåller det vetande som kausaljagen och de högre jagens kausalmedvetenhet tänkt och som finns bevarat i kausalmolekyler och mentalatomer. Det är därför kausalvärlden är idévärlden. Själva klotminnet bildas av mentalatomernas (47:1) kollektivminne, tillgängligt för alla essentialjag. Kausalminnet är samtidigt det egentliga planetminnet.  

²All kunskap om allt i de mänskliga världarna finns i kausalvärldens ideer. Vi förvärvar kunskap genom att mottaga ideer och genom att konstatera dessa ideers verklighetshalt, deras överensstämmelse med verkligheten. All mänsklig kunskap kommer från idévärlden, som innehåller allt rörande fysiska, emotionala och mentala världarna.

³Alla verklighetsideer är kausala ideer, kommer ursprungligen från idévärlden och finns där. Vad som icke finns i idévärlden saknar verklighetsinnehåll. Kausalideerna är de enda ideer som överensstämmer med verkligheten.

⁴Kunskapen om verkligheten och livet, i den mån den kan återges med kausalideer, finns i kausalvärldens ideer. Kausalideerna är vad kausaljag en gång uppfattat av verklighetens fakta. De kan inte (lika litet som någonting i det lägre) exakt återge högre slags verklighet.

⁵Först i kausalvärlden finns kunskap i permanenta kausalformer, oberoende av individerna. Kausalmedvetenheten är vår enda kunskapskälla och förutsättningen för verkligt förnuft. Detta är förklaringen av mänsklighetens allmänna förnuftslöshet genom tiderna.

⁶Hållbara mentalideer, som människorna tid efter annan återupptäcker och tror vara nya, är nerdimensioneringar av kausalideer. Allt som vi har av verkligt förnuft är sådana nerdimensioneringar av kausalideer. De är emellertid sällsynta, knappast en på tusen av de ideer som människor konstruerat och godtagit.

⁷För att något av kausalideerna skall kunna uppfattas av icke kausalmedvetna måste det nerdimensioneras till idiologier för intellektuella och till poesi för mystiker. Kausalideerna förlorar det väsentliga av sitt verklighetsinnehåll genom att nerdimensioneras till det mentala och förlorar det totalt i emotionalmedvetenheten, där de lätt blir upphov till allsköns galenskaper.

⁸Stort hinder för nerdimensionering av ideer är att folkens språk saknar ord för att rätt återge (definiera) verklighetsinnehållet. Det hör till esoterikens uppgifter att skänka mänskligheten nya ord (helst internationellt gångbara) för hittills obekanta verkligheter, liksom vetenskapen präglar nya ord för nya upptäckter.

⁹Verklighetsideerna kan inte erhållas genom analys utan endast genom intuition.

¹⁰De som lett mänskligheten framåt, de stora genierna, har alla varit mottagare av ideer från kausalvärlden.

¹¹Motsvarande gäller högre världars medvetenhet och energier. Det vi har av förståelse för den sanna kärleken är nerdimensionering av essentialvärldens energi, och det vi förstår av viljeaspekten är nerdimensionering av 45‑världens energi. Det som är hållbart, sant, livsdugligt i det lägre är nerdimensionering av det högre.

¹²Esoterikens fakta och ideer hör till kausalvärlden. Esoteriska mentalsystemet kan man betrakta såsom en nerdimensionering av kausalideerna. Genom esoteriskt studium kommer vi i kontakt med kausalideerna och förvärvar så småningom möjlighet till subjektiv kausalmedvetenhet, i alla händelser förståelse för hithörande företeelser, ifall vi eliminerar allt oväsent­igt, onödigt, livsodugligt och personligt.

 

 

KAUSALJAGET

 

17  Vad kausaljag är

¹När människan avslutat sin medvetenhetsutveckling i människoriket, är hon ett kausaljag. Detta innebär att monaden via kausalhöljet överflyttat från förstatriadens mentalmolekyl till andratriadens mentalatom. Detta förutsätter att människan förvärvat full subjektiv och objektiv självmedvetenhet i kausalhöljets två molekylarslag 47:2,3 men icke i atomslaget.

²Såsom kausaljag har hon fullt aktiv kausalmedvetenhet i inkarnationshöljenas samtliga centra.

³Dittills har hon varit endast ett kausalväsen, emedan hon haft ett kausalhölje. Alla materiehöljen i alla riken kallas ”väsen”, eftersom materieinnehållet utgöres av molekyler och atomer med passiv medvetenhet. ”Jag” i ett dylikt hölje blir monaden först när den förvärvat självmedvetenhet i det. Det är en väsentlig skillnad.

⁴Kausaljaget har tillgång till kausalenergierna, kausalideerna och lägre kausalminnet (ej atomiska 47:1, ehuru monaden är centrad i mentalatomen).

⁵Först när monaden blivit kausaljag, inkarnerar hela kausalhöljet (sker ingen uppdelning i större och mindre hölje), genomtränger kausalhöljet helt lägre höljena och behärskar medvetenheten i dessa. Hos kausaljaget aktiveras medvetenheten i hela kausalhöljet samtidigt och sker utbytet av lägre mot högre kausala molekylarslag snabbare. När höljet till slut består endast av mentalatomer, är tiden inne för kausaljaget att övergå till essentialvärlden.

⁶Kausaljaget kan i kausalvärlden objektivt konstatera materiella orsakerna till skeendet i människans molekylarvärldar (47:2-7, 48:2-7, 49:2-7). Det har objektiv medvetenhet i dessa världar inom planeten oberoende av rum och tid och kan uppleva deras förflutna såsom närvarande. Det kan skilja på primära involveringsmaterien och sekundära involutionsmaterien i de mänskliga världarna, vilket förstajag omöjligt kan.

⁷Kausaljaget kan med hjälp av förstatriadens vibrationer självt forma ett mentalt, emotionalt och eteriskt hölje. Eterhöljet kan i sin tur magnetiskt sammandraga molekyler av lägsta fysiska molekylarslag, så att företeelsen är förvillande lik en organism. Såväl formning som upplösning är ett ögonblicks verk. Kan man inte detta, är man inte ett kausaljag utan har på sin höjd subjektiv kausalmedvetenhet. Tyvärr tror sig många, som inte ens är mentaljag, äga kausal medvetenhet.

⁸Kausaljaget är lärjunge till planethierarkin (femte och sjätte naturrikenas individer) och kan av sin lärare få veta allt det behöver för att tillfullo utnyttja sin förmåga till tjänande av mänskligheten, utvecklingen och enheten.

⁹Kausaljaget är medvetet om sin förmåga och dess gränser. Det vet vad det vet och inte vet, vad det kan och inte kan. Det vet inte människorna, framför allt därför att de inte lärt sig skilja på vad de vet och vad de tror sig veta.

¹⁰Med förvärv av kausalmedvetenheten och övriga högre slag av tänkande följer ett radikalt omtänkande i alla avseenden. Även de lägre världarna uppfattas på annat sätt, möjliggjort genom den nya dimension monaden förvärvat.

¹¹Kausaljaget är inte ett andrajag, vilket individen blir först såsom essentialjag i och med att Augoeides’ kausalhölje upplöses och monaden själv kan forma ett kausalhölje.

¹²Kausaljaget tillhör alltjämt mänskligheten och kan lättare än högre slags jag vara ändamålsenlig lärare, emedan kausaljaget är förtroget med härskande illusionism och fiktionalism.

 

18  Kausaljaget är egentliga människan

¹Människans högsta hölje är kausalhöljet. Det innebär att det är hennes uppgift att bli medveten i detta hölje, att bli ett kausaljag.

²Människan är inte fullt ut människa, förrän hon blivit kausaljag. Såsom förstajag är individen en isolerad varelse utan kontakt med verkligheten och misstar sig praktiskt taget i allt hon tänker och gör. Först när hon ingått i enheten och kan uppleva alltings enhet, ser hon vad som är det rätta för enheten. Även om kausaljaget ännu ej kan detta, har det full förståelse för planethierarkins syn på livet och söker i mån av möjlighet förverkliga universella broderskapet.

³Även objektivt sett är kausaljaget egentliga människan. Kausaljaget kan objektivt uppfatta materiella verkligheten i de tre lägsta världarna och konstatera fakta i dessa.

⁴Hos ett kausaljag är alla centra i höljena i full funktion och fri förbindelse upprättad mellan bascentrum och hjässcentrum, vilket först nu är möjligt.

⁵Människan identifierar sig med sin organism, tror att ”detta” hölje är hennes jag. På mystikerstadiet blir hon viss om att hon är något annat, att hennes ”själ” (det emotionalt mentala) är hennes egentliga jag. Först såsom kausaljag förvärvar hon kunskap om verkligheten och därmed förståelse för att hon är en bestående självidentitet. Förvärvet av oförlorbar självidentitet är möjligt endast för kausaljag. Individen vet sig då vara samma jag genom alla inkarnationerna.

 

19  De tolv essentiala egenskaperna

¹De tolv zodiakkonstellationerna runt vårt solsystem tillför oss tolv olika slags energier. Hjärtcentrum har tolv ekrar i sitt hjul. De har sina kosmiska motsvarigheter i de tolv zodiakkonstellationernas energier och möjliggör förvärvet av de tolv essentiala egenskaperna. Dessa egenskaper finns beskrivna i esoteriska redogörelsen för ”Herakles’ tolv arbeten” och motsvarar kausaljagets fulla kapacitet. Däri ingår alla de goda egenskaper en människa kan förvärva. Ju fler hon har, desto större procent av energierna kan hon förstå att rätt använda.

²De tolv zodiakenergierna kan inte rätt uppfattas eller tillgodogöras av lägre jag än kausaljag. När kausaljaget kan göra detta, har det utfört vad legenden symboliserat med ”Herakles’ tolv arbeten”, förvärvat de tolv essentiala egenskaperna.

³De tolv essentiala egenskaperna förvärvar kausaljaget genom att tillgodogöra sig energierna från de tolv zodiakkonstellationerna under sina sista tolv inkarnationer. Den som omedvetet tillägnat sig dessa egenskaper tidigare, når essentialstadiet snabbare.

 

20  Sunt förnuft

¹Sunt förnuft är kravet på tankens överensstämmelse med verkligheten i historiskt, ekonomiskt, socialt, politiskt avseende, den verklighet vi alla lever i. Sunt förnuft är alltså en norm för förnuftet, en härledning ur identitetslagen.

²Det tillhör, som namnet anger, förnuftet och är så till vida subjektivt, individens egen självförvärvade uppfattning. Det är dessutom en logisk princip, utan vilken samvaro vore omöjlig, en förutsättning för förståelse mellan människor, en uppriktig strävan att bedöma sakligt och opersonligt. Dess motsatser är oresonlighet, blind tro, godtyckligt antagande, dogmatism, skepticism och alltför långt driven kriticism.

³Förvärv av sunt förnuft och frihet från fanatism är första grundförutsättningar för lärjungaskap, förutsättning för att lära, uppfatta livslagarnas nödvändighet, orubblighet och ofrånkomlighet.

⁴På mänsklighetens nuvarande utvecklingsstadium måste man emellertid vara antingen kausaljag eller i närheten av det stadiet för att kunna äga sunt förnuft i egentlig mening. Verkligt sunt förnuft har först kausaljaget, som kan objektivt studera det förflutna och tillgodogöra sig det undermedvetnas erfarenheter, fritt från förstajagets personliga subjektivitet.

⁵Så länge det föreligger olika uppfattningar om verkligheten, saknas kunskap om denna. Verklighetsuppfattningen är visserligen totalt olika i de olika världarna, men i varje värld finns det endast en som är riktig, och den kan konstateras endast av kausaljag och högre jag. Ingen kan bli kausaljag, som inte förvärvat riktiga, för alla kausaljag gemensamma verklighetsuppfattningen i fysiska, emotionala och mentala världarna. Ingen kan bli kausaljag, som inte förvärvat högsta grad av sunt förnuft, kritiskt förnuft, som godtar endast vad han själv funnit hållbart i alla sammanhang.

⁶Det är först när monaden centrat sig i andratriadens mentalatom, som den kan få en uppfattning som överensstämmer med verkligheten, kan själv utforska de mänskliga världarnas materieaspekt, har total fysisk, emotional och mental objektiv medvetenhet. Kausaljaget representerar därför sunda förnuftet. Det kan inte mera förvillas av illusioner och fiktioner. Kausaljaget är den verkliga människan. Det kan fortfarande begå misstag, om det inte alltid är medvetet om sin begränsning. Men det behöver icke göra misstag, ifall det underställer sin ”åsikt” högre jags bedömanden.

⁷Först när individen blivit kausaljag, är han fullt orienterad i verkligheten, ty detta fordrar egen upplevelse. Innan dess riskerar han alltid att förvillas. Pytagoras’ lära ger oss visserligen kunskap om verkligheten. Men den förblir teori, tills den förverkligats. Teorin visar vägen men är värdelös utan självförverkligande. Att vi kan tänka alls har vi högre riken att tacka för.

⁸Kausalmedvetenheten har felaktigt kallats den ”skapande tankens område”. Den är emellertid det objektiva seendets område. Allt mänskligt (förstajagets) skapande hör till det högre emotionala under påverkan av högre energier.

 

21  Kausaljag omedvetna om sin status

¹En individ kan vara ett kausaljag utan att han i sin hjärna är medveten om det. Kausaljaget har visserligen förvärvat medvetenhetskontinuitet och självidentitet mellan inkarnationerna men behöver därför i ny inkarnation inte veta om att det är ett kausaljag och i hjärnan fått kontakt med kausalmedvetenheten. Först kontakten med antingen esoteriska kunskapen eller högre jag väcker det till återerinring, medvetenhetskontinuitet och förnyad insikt om sin ställning såsom kausaljag. Först essentialjaget, som för alltid ingått i gemensamhetsmedvetenhet med andra essentialjag, finner sig omedelbart tillrätta även i ny inkarnation.

²Även kausaljaget kan begå förbluffande misstag, därför att det fortfarande lever isolerat i sitt kausalhölje och ingalunda kan göra anspråk på att få inhämta ofta nödvändiga råd från dem i femte naturriket. Även kausaljaget får lära genom egen erfarenhet. Det är först såsom medveten delägare i essentiala gemensamhetsmedvetenheten det har tillgång till ofelbara visheten.

 

22  Kausaljaget har medvetenhetskontinuitet

¹Individens minnen, monadens möjlighet att i lägre höljen erinra sig vad den upplevat i det högre, beror på förvärvet av medvetenhetskontinuitet mellan höljena och mellan triaderna, mellan triaderna och höljenas kollektivminnen, och slutligen kontakt med kausala planetminnet.

²Medvetenhetskontinuitet mellan förstatriaden och kausalhöljets minne möjliggör återerinring av förflutna inkarnationer. Kausaljaget har tillgång till såväl egna kausalhöljets minne som kausalvärldens minne

3Monadens objektiva kausalmedvetenhet i kausalhöljet medför obruten medvetenhetskontinuitet genom alla inkarnationerna, så att individen icke behöver uppleva nya inkarnationer som ”en annan människa” utan vet sig vara samma individ. Innan dess har människan icke heller någon odödlighetsgaranti. Fortsatt existens i emotionalvärlden efter fysiska livet är ingen garanti, eftersom även emotionalhöljet upplöses.

 

23  Kausaljagets studium av förflutna inkarnationer

¹Emotionala klärvoajanter tror sig kunna utforska egna och andras föregående inkarnationer. Men vad de ser är i bästa fall endast brottstycken av men icke hela inkarnationsprocessen. Att se hela processen är nödvändigt för att konstatera individuella identiteten. Man måste kunna se hur monaden i triaden i kausalhöljet avskiljer en del av detta hölje, som inkarnerar med triaden. Den som inte kan följa denna process vid studiet av föregående inkarnationer, kan inte konstatera jagidentiteten.

²Riktig iakttagelse fås genom kausal objektiv medvetenhet och emotional atommedvetenhet (såsom hos essentialjag). Det är alltså först såsom kausaljag människan kan studera sina föregående inkarnationer. Kausaljaget upplever sig självt såsom den som levat dessa liv. Dessutom kan kausaljaget i planetminnet konstatera att det är samma kausalhölje och följa hela processen av upprepade inkarnationer alltifrån kausalhöljets tillkomst vid övergången från djurriket. Därmed sammanhänger även att kausaljaget vid inkarnation icke vidare behöver förlora sin medvetenhetskontinuitet, sin jagidentitet.

³Planetens kausalminne (alltid aktuella, närvarande medvetenheten om det förflutna) kan studeras av kausaljag, planetens tre atomminnen (47–49) av essentialjag. Kausalminnet avser huvudsakligen materieaspekten, essentialminnet särskilt medvetenhetens innehåll, superessentialminnet energi‑ och viljeaspekten.

⁴När individen blivit kausaljag, genomgår han sina föregående inkarnationer för att dels studera sin utvecklingsväg, dels lära av de misstag han begått, dels se vilka lidanden han direkt eller indirekt tillfogat sina medvandrare (även monader i djurriket); för att gottgöra allt och utmönstra alla sina misstag ur planetminnet. Däremot intresserar han sig icke det minsta för de fysiska omständigheterna under dessa inkarnationer. De tillhör det oväsentliga. Esoterikern uppmanas ”att icke se tillbaka”.

⁵Först kausaljag kan ofelbart konstatera andras föregående inkarnationer. Kausaljag undersöker emellertid inte andras förflutna inkarnationer annat än i syfte att hjälpa; lika litet som de befattar sig med ”andras affärer”. Brott mot frihets- och enhetslag medför allvarliga konsekvenser för högre jag. Dessutom måste kausaljaget inhämta tillstånd för undersökningen från planethierarkin.

 

24  Kausaljag kan utforska mänskliga världarna

¹Endast såsom kausaljag och lärjunge till planethierarkin kan man självständigt forska i de mänskliga världarna (fysiska, emotionala och mentala).

²Med kausala objektiva medvetenheten kan man studera materieaspekten i människans världar, materiens sammansättning och uttryckssätt; de former medvetenhetsyttringarna antar  i emotionala och mentala världarna.

³Däremot kan kausaljaget inte objektivt uppfatta materieaspekten i de övermänskliga världarna (börjande med essentialvärlden, värld 46). Kontakten med högre världar förblir alltså subjektiv, icke objektiv. Motsvarande gäller i alla världar, både lägre och högre. Endast subjektiv uppfattning är möjlig, icke objektiv, tills man blivit ett jag, förvärvat självmedvetenhet, i dessa världar.

⁴Kausaljaget kan fungera med full förståelse i ”fjärde dimensionen” och essentialjaget i femte. Lägre slags jag får endast ”illusionism” vid dylika försök.

⁵Kausaljaget kan studera allt förflutet i planetens materieaspekt alltsedan planetens tillkomst.

⁶Minnet, i funktion av medvetenhetens uppdelning i närvarande och förflutet, är något som hör till förstajagets slag av medvetenhet.

⁷När kausalmedvetenheten inriktas på ett visst problem och önskar veta vad som förut sagts i den saken, inställer sig automatiskt, på grund av den magnetiska dragningskraft ideerna övar på varandra i ett gemensamt idécentrum, allt vad som skrivits därom i en serie bilder av de sidor från alla böcker som avhandlar ämnet, så att skådaren kan fritt välja bland dessa. Allt detta finns bevarat i kausala planetminnet och tillgängligt för kausalforskaren. Intet kan förintas som en gång varit verklighet i någon av de olika världarnas tre aspekter, så länge dessa världar består.

 

25  Kausaljaget är fritt från illusioner och fiktioner

¹Vi kan befria oss från emotionala illusioner genom mentala fiktioner. Men fria från fiktionerna blir vi först när vi blivit kausaljag, även om vi kan ersätta lägre slags fiktioner med högre slags under utvecklingens gång. Visserligen kan vi nå befrielse även genom esoteriska kunskapens kausala fakta och ideer, men dessa tillhör arbetshypotesens område, tills vi själva kan objektivt konstatera deras riktighet, och dittills föranleder de därför visst osäkerhetstillstånd.

²Hos kausaljaget är emotionalhöljet normalt sett tomt på innehåll, och kausaljaget är fritt från beroendet av allt emotionalt. Men då kausaljaget i sin medvetenhet identifierar sig med individerna på emotionalstadiet, fylles dess eget emotionalhölje med dessas innehåll. Detta är nödvändigt för full förståelse, tills essentiala enhetsmedvetenheten förvärvats. Genom att uppleva andras emotionalitet upplever kausaljaget dennas begränsningar och deltar frivilligt i förefintligt lidande.

³För kausaljaget är allting enkelt, därför att det befriat sig från skenets världar (emotionala illusionerna och mentala fiktionerna) och inträtt i fakticitetens och axiomens värld.

 

26  Esoteriken är kausaljagets verklighetssyn

¹Esoteriken kan man kalla för kausaljagets syn på verkligheten och livet, nerdimensionerad till ett mentalsystem.

²Endast kausaljag kan på grundval av egna iakttagelser och konstaterande av fakta i kausalvärlden tillhandahålla oss det material som erfordras för esoterisk världs‑ och livsåskådning.

³Kunskapen om verkligheten är kunskap om verklighetens beskaffenhet i de olika världarna. Det finns lika många slag av riktig verklighetsuppfattning som det finns världar. Kausaljag kan beskriva verkligheten i fysiska, emotionala och mentala världarna, 45‑jag dessutom världarna 46 och 45, 43‑jag solsystemets och planeternas alla världar.

⁴Den i DVS redovisade esoteriska världsåskådningen motsvarar i huvudsak kausaljagets möjlighet till uppfattning av verkligheten, ungefär också vad som lärdes i Pytagoras’  hemliga kunskapsorden. Alla kausaljag har samma objektiva uppfattning av verkligheten i världarna 47–49, även om de har olika intressen och uppgifter.

⁵Kausaljag behöver icke mentalsystem för att förstå verkligheten. Men som lärare för mentaljag har de stor användning för ett dylikt, ifall detta är tillräckligt orienterande. Det underlättar för dem att framlägga saken på mer begripligt sätt.

 

27  Från kausaljag till essentialjag

¹Såsom kausaljag, innan han blivit essentialjag, är individen i stort sett hänvisad till sina egna förmågor. Naturligtvis är han ännu okunnig i många avseenden. Även om han alltid har möjlighet till kontakt med planethierarkins medlemmar, vilka vet, är detta emellertid en utväg, som han tillgriper endast i yttersta nödfall. Dels bör han själv söka lösa problemet, om det finns minsta utsikt till detta, dels bör han inte i onödan besvära dem i planethierarkin, vilka redan är överbelastade med arbete.

²Det dröjer, innan ett nyblivet kausaljag är ett fulländat kausaljag, innan det lärt sig rätt använda de förmågor det förvärvat. Ingen är färdig med en gång. Även för ett 45‑jag tar det tid att orientera sig i 45‑världen.

³När monaden blivit fulländat kausaljag, är dess mänskliga utveckling avslutad och dess övergång till femte naturriket möjliggjord. Vad som återstår därför är förvärv av dels de tolv essentiala egenskaperna och därmed begynnande essentialmedvetenhet, dels arbete på formning av essentialhölje. Det är först såsom kausaljag individen förvärvar essentialhölje och essentialmedvetenhet.

⁴När kausaljaget förvärvat de tolv essentiala egenskaperna, har hans gamla kausalhölje nått gränsen för sina möjligheter och behöver ersättas av ett högre hölje, essentialhöljet. Sedan monaden med sina nyförvärvade egenskaper och förmågor förmått forma detta essentialhölje, överflyttar den från andratriadens mentalatom till essentialatomen med dess omgivande essentialhölje. Samtidigt upplöses det gamla kausalhöljet, som människan erhöll av Augoeides vid kausaliseringen, varefter det nyvordna essentialjaget formar ett eget kausalhölje med sin mentalatoms vibrationer.

⁵Kvarvarande dålig sådd måste slutskördas i kausaljagets sista inkarnation. Essentialjaget är ”skuldfritt” och behöver inte vidare inkarnera, ehuru det i regel gör detta, när monaden övergår från 46:1 till 45:4 och förvärvar ett 45-hölje. Inkarnationstvång finns endast för förstajaget och för kausaljaget fram till essentialiseringen. Varje inkarnation är inte endast en rekapitulation av gjorda livserfarenheter utan även återupptagande av gamla förpliktelser, återknytande av gamla förbindelser, tillfällen till gottgörelse, ny möjlighet till förvärv av högre slag av medvetenhet (uppnåelse av högre utvecklingsnivå).

⁶Det antal inkarnationer, individen genomgår såsom kausaljag, kan bero på flera faktorer. Mången har svårt att offra all den kunskap han samlat under tusentals inkarnationer, en kunskap, som i den formen försvinner vid kausalhöljets upplösning, även om det väsentliga återfinnes i essentialmedvetenheten. Många kausaljag har ännu att gottgöra olika slags misstag begångna i förflutna inkarnationer. En del tror sig bättre kunna tjäna sina medmänniskor genom den närmare kontakt kausalhöljet erbjuder.

⁷Kausalhöljets departement har ofta betydelse även för monadens fortsatta utveckling såsom andrajag. Essentialmedvetenheten, enhetsmedvetenheten uppvisar två tendenser, vishet och kärlek. De extraverta typerna följa vanligen vishetslinjen, de introverta kärlekslinjen.

⁸Kausaljag får inte betraktas som ofelbara esoteriska auktoriteter. Intet kausaljag gör heller anspråk på ofelbarhet.

 

28  Kausaljagets begränsning

¹Kausaljagets stora brist är oförmåga av atommedvetenhet och enhetsmedvetenhet.

²Kausaljaget kan utforska materieaspekten i grovfysiska, fysisk‑eteriska, emotionala och mentala världarna, kan riktigt uppfatta hithörande kausalideer. Men vad som i dessa världar tillhör atomslaget förblir oåtkomligt för detta jag. Först essentialjag har tillgång till första­triadens atommedvetenhet, har objektiv medvetenhet i 49:1, 48:1 och 47:1, och i dessa atomvärldar. På detta beror misstag kausaljagen begår, nästan oundvikliga misstag, även beträffande förhållanden i lägre världar, eftersom de är hänvisade till egen bedömning och icke kan utnyttja världarnas atomminnen.

³För utforskning av medvetenhetsaspekten i dessa världar fordras essentialvärldens enhetsmedvetenhet.

⁴Kausaljag kan naturligtvis bedöma utvecklingsstadiet men icke med full säkerhet utvecklingsnivån, icke bedöma vad som finns i individens undermedvetenhet. Därtill fordras essentialjag, som kan fullständigt identifiera sig med andras medvetenhet. Kausaljaget kan konstatera vad som tillhör materieaspekten i andras höljen, slagen av molekylarmateria i höljena, vad individen sagt och gjort i denna och förflutna inkarnationer etc., och därav sluta sig till mycket om medvetenhetsaspekten. Men det blir icke detsamma som medvetenhetsgemenskap.

⁵Det räcker icke med att vara ett kausaljag för att vara vis. ”Visheten” tillhör nämligen det essentiala, enhetsmedvetenheten, kollektivmedvetenheten. Kausaljaget är fortfarande lärjunge till planethierarkin. Kausaljag anser som sin plikt att tjäna mänskligheten så helt med sitt vetande och icke ”besvära” sina lärare i planethierarkin med att underställa dem resultatet av sina forskningar, att de begår onödiga misstag i vishetshänseende. Det har samtliga gjort.

⁶Idévärldens ideer och fakta är i överensstämmelse med planethierarkins. Att kausaljag begått misstag beror på att de icke ständigt varit kausaljag utan ibland påverkats av innehållet i emotionala och mentala höljena. Det gäller för dem att i stället vara i oavbruten kontakt med essentialvärlden. Men det är inte så lätt, när man lever bland människorna. Även kausaljag påverkas av sin omgivning. Först essentialjag är oåtkomliga för energierna i mänskliga världarna.

⁷För ideer och fakta utöver materieaspekten i världarna 47–49 är kausaljagen beroende av ”auktoritetskunskap”, nämligen planethierarkins kunskap.

⁸Kausaljag vet ingenting om högre världar, som de ej fått veta av ännu högre jag. Dessa är gränserna för kausaljags kapacitet. Så snart de överskrider de gränserna i förlitande på egen omdömesförmåga, har de blivit offer för resterande emotionalitet, illusiviteten i emotionalvärldens högsta region (48:2), det sista, mest förrädiska slag av illusivitet. Även kausaljag kan falla offer för illusiviteten i emotionalvärldens högsta region (48:2), ifall de sysselsätter sig med hithörande företeelser. Detta bevisar bäst hur intensiv denna illusivitet är och klargör hur omöjligt det är för klärvoajanter, ockultister och yogier att befria sig från dess makt.

⁹Ett kausaljag bör nog aldrig sträcka sig utöver fysiska världen i sina forskningar, i varje fall icke utan att underställa sina resultat sin lärare i planethierarkin. Ifall detta alltid iakttagits, hade vi undgått följderna av de misstag kausaljagen publicerat.

 

29  Kausaljag kan inte bedöma högre verklighet

¹Mystikern på emotionalstadiets högsta nivåer kan få kontakt med essentialvärlden (via kausalhöljets enhetscentrum) och mottaga energier från lägsta essentiala molekylarslaget (46:7). Den kontakten ger oförlorbar livstillit. Ett mentaljag kan erhålla energier från de två lägsta (46:6,7) och kausaljag från de tre lägsta (46:5‑7). Men därmed har man inte förvärvat essentialmedvetenhet. Och först essentialjaget kan inträda i essentialvärlden.

²För essentialmedvetenheten finns ingen motsättning mellan subjekt och objekt, mellan jag och du. De båda är ett på ett sätt man måste vara essentialjag för att förstå. Alla slag av medvetenhet måste upplevas för att bli fattbara. Alla försök till förklaringar blir misslyckade.

³Även om man kan använda medvetenheter och energier i egen högsta värld, där man söker orientera sig, så kan man därför icke rätt utnyttja och bedöma dessa utan endast dem i lägre världar.

⁴Kausaljaget kan visserligen tillgodogöra sig kausala ideer och studera företeelser i planetens kausalminne men inte självt utforska kausalvärldens tre aspekter. I dylika fall gäller att endast högre slag av medvetenhet kan utforska närmast lägre världs tre aspekter. För full suveränitet fordras ofta ännu större distans.

 

 

LA 2011-06-27.

Ändrades 2011-11-18, varvid det viktigaste var att en felaktighet, som insmugit sig i kapitlet "Kausalhöljet är människans högsta hölje", 2:a stycket, rättades. LA

Ändrades 2012-12-29, varvid såväl kapitelrubriker som stycken försågs med kännsiffror avsedda att underlätta referenser både inom kompendiet och utom detta. Också gjordes förtydligande tillägg eller omformuleringar i 3.5, 3.9, 8.2, 14.8, 18.1. LA